Den åttonde januari 2022 knatade jag och Jørgen några etapper på Sömlandsleden i krispigt vinterväder. Nu var det dags igen. Lördagen den 15:e januari 2023 träffades vi på Gammelströmsbron nära Nyfors. Därifrån gick vi söderut och hoppade på Sörmlandsledens etapp 3. Största skillnaden från förra promenaden var att termometern visade några grader plus samt att marken var helt fri från snö och is (förutom några små isfläckar här å där i skogen.

Dagens plan var att initialt ta oss till Årsjön för lunch. En promenad på ca två timmar.

Fotomodellen Jørgen på plats vid rastplatsen/vindskyddet vid Årsjön.

Efter ganska exakt två timmar kom vi fram till nämnda lunchstopp. Som vanligt var det lite andra vandrare på plats. Vår lunch bestod av läckar äggsmörgåsar a la Jørgen och en exklusiv potatis och purjosoppa a la Claes. Vi toppade det hela med en liten kopp kaffe och några smarriga Toffifee...

Två glada lunchlaxar...

Effektiva som vi är var lunchen avklarad på frygt tjugo minuter. Under lunchandet hade vi bestämt oss för att fortsätta vandringen söderut. Närmare bestmt till Tyresta by där etapp 3 av Sörmlandsleden slutar och etapp 4 mot Handens station tar vid. Sagt å gjort. Vi packade ihop och begav oss vidare.

Efter ca fyrtio minuters skön vandring var vi framme vid Tyresta by. Av någon outgrundlig anledning hade varken Jørgen eller någon i hans familj var där förut. Något han lovat att åtgärda vid senare tillfälle. Då vi fortfarande var mätta och belåtna efter lunchen hoppade vi över tänkt kaffepaus och knatade vidare in på etapp 4 som slutar vid Rudans friluftsområde i närheten av Handens station.

Som sagt, det var plusgrader och underlaget var ibland hyfsat blött...

Fram tills nu hade vi varit ganska besparade av knökig terräng. Inledande tre/fyra kilometerna av etapp 4 var ganska krävande. Mest beroende på underlagets blöta och leriga form samt ett antal träd som fallit av tidigare stormar med blytung snö (vår egen analys). Då varken undertecknad eller Jørgen är några gymnaster (eller har en gymnasts kropp) blev det en hel del osköna låga ställningar när vi skulle under fallna träd som blockerade passagen. Våra lårmuskler fick använda delar de själva inte vissa existerade.

Jørgen, en tomte i en skog nära dig...

Ungefär halvvägs på etapp 4 börjar terrängen bli mer gynnsam. Vi tog en snabb drickpaus med några fler Toffifee praliner och energin var på topp igen. Vi knatade glatt vidare. Vi visste att målgång nog skulle bli lagom till att skymningen började lägga sig. Vi var aldrig oroliga. Vi passerade hästgården Skutan som ligger längs med etappen. Hästbajslukten var intensiv så vi tog oss igenom gården, som var full av ridande ungdom, raskt.

Efter en kort passage i skogen kom vi fram till Dalarövägen som var hyfsat trafikerad. Jørgen skuttade dock orådd över vägen likt en vältrimmad skogshare. Claes var mer modest och väntade på fri lejd innan han likt en igelkott struttade över. Nu började omgivningen bli av mer civiliserad art. Nästa väg att passera var självaste Nynäsvägen. Vi slapp dock springa över den utan kunde lugnt passera i en gångtunnel. Resten av etappen gick i höjd med området Slätmossen. Vi gick den björkkantade gångleden bort mot järnvägen som ligger i slutet av etappen. Egentligen ska man passera över järnvägen men den bro som ansvarar för det låg i bitar vid sidan om. Således fick vi avslutningsvis promenera den sista lilla biten av etapp 4 på fel sida järnvägen bort till Handens station.

När vi kom fram till busstationen visade det sig att buss 824 mot Tyresö skulle gå om fem minuter. Lysande. Vi struntade i tänkt fikastund innan bussfärd hem och gick på bussen.

Två glada, trötta vandrare på buss 824...

På bussen tog vi den där två gånger inställda kaffekoppen. Den satt fint. Bussen rullade på och två lätt trötta individer njöt av att sitta ned. Medan bussfärden pågick passade vi på att planera nästa tur. Om allt lirar kommer den ske i början av februari. Dagens eskapad pågick i cirka sex timmar. Ett gott dagsverke ändå.