Äntligen fick jag sällskap av min gode vän Jørgen. Vad kan bli bättre än att få med en norrman på tur? han har det ju i blodet sedan födseln. Klockan 07:50 kom han förbi mig med sin bil. Vi åkte ned till Handens station där vi tog pendeltåget (via ett oplanerat stopp i Västerhaninge) till Hemfosa. Här var det verkligen lugn och ro, efter en kort prommis på en kvart längs med Hemfosavägen var vi framme vid starten av etapp 5:3 på Sörmlandsleden. Underbart. Vi startade gå ganska exakt klockan 09:07. Vår ruttplan var Hemfosa i Tungelsta via Paradiset i Huddinge kommun tillbaka till Handens station. En nätt tur på ca 30 km.

Jørgen vid starten av etapp 5:3 av Sörmlandsleden (Hemfosa i Tungelsta).

Det låg några centimeter nysnö på marken. Det var bra. Före oss hade ett par gett sig av på vår startetapp av Sörmlandsleden denna gång. Vi behövde således bara följa deras spår och inte hela tiden spana efter de orangea markeringarna på leden. Utmärkt. Vi knatade på i knappt två timmar innan vi tog ett välförtjänt stopp. Där blev det kaffe och bulle. Mums tyckte Jørgen.

Klockan 10:46, Jørgen njuter av benvila, kaffe och bulle...

Efter avnjutit kaffe fortsatte vi vandra. Etapp 5:3 var ganska lättvandrad. Vi var inne i Tornbergets naturreservat. Tornberget är Stockholms högsta naturliga punkt med sina ståtliga 111 meter över havet. Denna gång skippade vi att gå till utkikstornet, det får bli nästa gång.

Klockan 12:37, Jørgen tittar på skyltarna och undrar vart vi ska...

Vi körde på ungefär två och en halv timme innan det var dags för nästa stopp. Lunch. Vid halvtvåtiden kom vi fram till torpet Paradiset (i Paradisets naturreservat) som var en mycket trevlig plats. Och även start för Sörmlandsledens etapp 6 (tillika slut för etapp 5 vilken var den led vi knatade vidare på...).

Lunch på torpet Paradiset...

Lunchtajm. Mumma. Det blev varm potatis/purjolökssoppa med Claes hembakta fralla med ost/gurka. Den varma soppan gjorda mycket gott för kroppen. Jørgen passade på att byta om från sin allt för varma jacka till en skönare fleecevariant. Kepsen byttes till stilren röd mössa. Vackert.

Efter lunchen var det dags att knata Sörmlandsetapp 5. Dock bakvänt. Vi startade alltså i målgången för femman (torpet Paradiset) och begav oss mot starten (Handens station).

Claes på spången någonstans nära sjön Trehörningen.

Vi fortsatte vår underbara vandring, etapp 5 var betydligt tuffare att gå än etapp 5:3. Det tog nog lite längre tid än tänkt. Sedan påverkade även halkan och snön vår marschfart. Nånstans på etapp fem gjorde stackars Jørgen en vurpa, han gled/halkade på en ishal rot (resultatet blev ett imponerande blåmärke dagen efter...). Han gnällde inget över det onda utan fortsatte traska på. Imponerande. Vi var nu också tvungna att tugga på. Mörkret började sakta men säkert lägga sig.

Vid halvfyra snåret började det skymma lite grann...

Slutklämmen av dagens promenad blev i mörker. Vi var i Rudans naturområde så även om vi tappade sörmlandsledens markeringar lite grann pga mörkret var vi inte oroliga. Med hjälp av Snickers och nötter höll vi energinivån uppe. Humöret var det inget fel på för någon av oss under hela dagen trots att vi på slutet var väldigt trötta i kropp å själ (eller mer ben och rygg...). Strax innan klockan fem kom vi i mål. En underbar känsla.

Klockan 16:52, äntligen i mål i Rudans friluftsområde nära Handens station...

Väl i mål återstod det bara att ta sig tillbaka till bilen som stod parkerad vid Handens station. Bilen stod kvar där vi lämnade den, skönt. En alldeles lysande dag var till ända (trots att klockan bara var 17:00).